OM SKURUPSBORREN, OCH HUR ALLTING BÖRJADE



Skurupsborren uppfanns av Börje Gustavsson för 29 år sedan, och har alltsedan dess tillverkats hemma i verkstaden på Maskingatan 7 i Skurup.
Skurupsborren är en unik handdriven jordborr som används av ett stort antal parkförvaltningar, kyrkogårdar, trädgårdsmästare, odlare, mfl.
Borren har genom åren spritts till vitt skilda delar av världen; olika köpare har fört borren till Colombia, Tanzania och Afghanistan, för att nämna några exempel.

Det började för ca 25 år sedan med att Börje Gustavsson retade sig på spaden.
-Den har sett likadan ut i alla tider! Ingen egentlig utveckling har egentligen skett.
Tillsammans med sin far, Bror Gustavsson (även han är uppfinnare och utvecklare av bl a lantbruksmaskiner) uppfann han en handdriven jordborr med vars hjälp man enkelt gör hål för stolpgjutning, brunnsborrning, plantering och liknande.
Ganska snart testade Börje att hälla ner köks- och trädgårdsavfall i hålen, och därmed var hans egen förmultningsmetod jordisering uppfunnen.
-Fast egentligen har metoden funnits och praktiserats av naturen självt i alla tider. Men oj som det växte! Växterna letar upp näringen med rötterna och får på så sätt maximalt med gödning.
Börje är komposteringens främste motståndare, främst pga att näringen (då nedbrytningen sker ovan jord) blir till gaser som bara går rakt ut i luften till ingen nytta. Att jordisera stämmer däremot överens med naturens eget kretslopp. Många är tveksamma till jordiseringen, men växer gör det! Och vad kan vara ett bättre bevis?
1995 odlade han fram en gurka (4,7 kg) som hamnade i Guinness Rekordbok, och ett år senare vann han sin första odlartävling; detta var på Sofiero i Helsingborg. Han vann då med en pumpa som vägde 54 kg - en siffra som låter väldigt fjuttig nu några år senare då han hunnit odla fram Europas näst tyngsta pumpa på 454 kg!

Odlingsmetoden som gör allting så stort kallas maximalodling, och bygger på tre principer:

1. Djupluckring. Jorden ska vara lucker och mjuk på djupet.
2. Jordisering - dvs låta biologiskt avfall förmultna direkt nere i jorden. Köks- och trädgårdsavfall, gräsklipp, latrin, urin, mm hälls ner i hål på 30-60 centimeters djup, i närheten av det som ska odlas.
3. Djupbevattning. I borrade hål sticks plaströr (gärna perforerade) ner för bevattning.

Förberedelserna för maximalodlingen börjar redan på hösten - det är då man ska tillföra jorden näring.
Växtsjukdomar och skadeinsekter är ovanliga i Börjes trädgård, men även om han skulle få problem med sådant så tar han bestämt avstånd från gifter och konstgödning.
Varje sommar satsar Börje på att odla fram "världens största" av någon grönsak. Och sen ett antal år tillbaka har det varit pumpor han satsat på. Men tidigare har han även satsat på solrosor, gul lök, tomat, squash och morot. För tillfället växer i trädgården bl a en 1,5 meter hög nässla. Den har självsått sig där, men Börje låter den stå kvar och sköter den nästan lika omsorgsfullt som vore den en pumpa.
-Ja man vet ju aldrig, den kanske kan bli världens största nässla!
Redan i februari sätter han de första pumpafröna, och sen går det fort. I april/maj brukar han plantera ut den första pumpaplantan, som han noga valt ut bland alla de sticklingar han odlat fram under våren. Att välja vilken planta han ska satsa på är även det ett stort arbete. Han tar då hänsyn till fröets genetiska historia; har fröet en lång historia av rekordpumpor, eller har bara några enstaka bjässar odlats fram av fröet ifråga?
När plantan är satt i jorden går odlandet in i en annan fas. Det är nu dax att se om plantan "tar sig", eller om den lägger av. Vissa år händer det att Börje måste gräva upp plantan och satsa på en annan, om det visar sig att den inte växer. Alla sådana manövrar kräver att man lever med pumpans utveckling hela tiden - det går t ex inte att resa iväg på semestrar eller ligga på latsidan en dag, nej pumpan kräver flera timmars uppmärksamhet varje dag!

Nästa år firar Skurupsborren 30-årsjubileum.







Tillbaka till -sidan.